På tal om terminologiprojekt

Claudia Dobrina

Att terminologiarbete ofta bedrivs i projektform är allmänt känt. Man kan kanske också förklara vad terminologiprojekt är genom att säga att det är terminologiarbete i projektform. Men vad är det som kännetecknar ett terminologiprojekt? Vad har alla terminologiprojekt gemensamt och vad finns det för skillnader? Vilka typer av terminologiprojekt finns det? För att komma fram till svar på dessa och en del andra frågor har jag undersökt terminologiprojekt i dess olika gestalter – termen terminologiprojekt, begreppet bakom termen och begreppets referenter, det vill säga de terminologiprojekt som bedrivs i verkligheten. I min undersökning utgick jag från min egen och mina kollegers erfarenheter av arbete med terminologiprojekt samt de beskrivningar av genomförda terminologiprojekt som finns i terminologisk litteratur.

Termen terminologiprojekt

Terminologiprojekt är en sammansättning med förledet terminologi och efterledet projekt. Den första frågan som dyker upp är förstås om terminologiprojekt verkligen kan ses som ett projekt. I en internationell standard (ISO 9000) definieras begreppet projekt som "unique process consisting of a set of coordinated and controlled activities with start and finish dates, undertaken to achieve an objective conforming to specific requirements, including the constraints of time, cost and resources". En väldigt bred definition som passar bra på terminologiprojekt. Ett terminologiprojekt har ju alltid ett visst mål, ett terminologiprojekt består av flera aktiviteter, det krävs resurser för dess genomförande och så vidare. Förledet terminologi står för flera begrepp. I Nordterm 13¹ används termen terminologi för att benämna både samling av termer och terminologilära. Ibland syftar termen terminologi också på terminologiarbete och det är kanske den sistnämnda tolkningen som passar bäst på terminologi när det står framför projekt.

Terminologiprojekt – gemensamma egenskaper och skillnader

För alla terminologiprojekt (TP), liksom om många andra företeelser, går det att säga: alla TP har någonting gemensamt men det finns knappast två TP som exakt är lika varandra. Utmaningen består i att identifiera de egenskaper som kan ses som gemensamma för alla TP och de som skiljer dessa åt. Jag kommer här att lägga fokus på innehållsliga aspekter, medan allt som har med administration och ekonomi att göra inte kommer att belysas.

Två gemensamma egenskaper är nog de viktigaste för alla TP, nämligen syfte och resultat. Ett TP:s syfte kan ses som uppfyllandet av ett terminologiskt behov som finns hos en viss grupp av personer (en målgrupp). Ett TP kan till exempel startas när en grupp fackexperter kommer till insikt om att det saknas enhetlig, konsekvent och överenskommen terminologi inom deras fackområde, eller när en projektgrupp upplever kommunikationsproblem som beror på inkonsekvent eller bristfällig terminologi. På en nationell nivå kan en ökad medvetenhet om faran med domänförlust leda till ett terminologiskt initiativ som utmynnar i ett TP.

Ett TP:s resultat är en samling strukturerad terminologisk information (det vill säga begreppsbeskrivningar och information om termer) vilket kan sammanställas i en terminologisk ordlista eller en termbank. Arbetet i andra kunskapsstruktureringsprojekt, där terminologisk kompetens och terminologiarbetets metoder med fördel kan användas, kan i stället resultera i informationsmodeller, ontologier, kodverk och så vidare. Däri ligger skillnaden mellan ett ”riktigt” TP och dessa andra typer av projekt.

Syfte och resultat, såsom de beskrivits ovan, kan abstraheras som särskiljande kännetecken för begreppet terminologiprojekt och användas vid formuleringen av begreppets definition. Så här kan denna definition se ut:

terminologiprojekt
projekt med syfte att uppfylla ett visst terminologiskt behov genom att skapa en för detta ändamål anpassad samling terminologisk information

Förutom syfte och resultat vill jag lyfta fram tre gemensamma egenskaper: att ett TP består av tre projektfaser, att etablerade terminologiska metoder används och att det finns viss typ av kompetens i projektgruppen. (Så här ser inte alltid alla TP ut i verkligheten. Därför bör kanske de här tre ytterligare egenskaperna ses som gemensamma endast för sådana TP som kan anses vara ett slags ”best practice”-TP.)

Olika TP kan ha olika uppsättningar av projektsteg (se nedan) men alla dessa projektsteg kan ses som delmoment som ingår i tre faser, som är gemensamma för alla TP: den förberedande fasen som bland annat inkluderar insamling av relevant terminologisk information, huvudfasen som bland annat inbegriper begreppsanalys, och definitionsskrivning och presentationsfasen som bland annat inkluderar strukturering av den bearbetade eller nyskapade informationen². För att ett TP ska uppfylla sitt syfte bör det genomföras med hjälp av etablerade terminologiska metoder. I projektgruppen bör det alltid ingå deltagare som har kompetens i det aktuella fackområdet, liksom deltagare med terminologisk kompetens och språklig kompetens, helst på modersmålsnivå för de språk som ett TP omfattar. Andra typer av kompetens som också kan behövas är till exempel it-kompetens.

Det verkar finnas flera skiljande än gemensamma egenskaper mellan TP. Här listas några skillnader mellan TP som jag anser vara mest betydande:

• Mål (behov och utgångspunkt)
  Målet utformas utifrån de terminologiska behov som finns hos en presumtiv eller identifierad målgrupp för den terminologisamling (terminologisk resurs) som utarbetas. Exempel på terminologiska behov är behov för en bättre kommunikation inom ett fackområde (på modersmålet eller på främmande språk). En annan viktig aspekt är den utgångspunkt man arbetar utifrån: Är ett TP:s mål att skapa en helt ny terminologiresurs, eller att revidera eller komplettera en redan existerande resurs, eller att slå ihop flera existerande resurser?
• Målgrupp
  Målgruppen kan utgöras av en särskild yrkesgrupp, av alla som är verksamma inom ett fackområde (som kan omfatta flera yrkesgrupper), av medarbetare i en organisation, av deltagare i ett projekt, eller av alla som har behov av terminologisk information inom alla möjliga fackområden och på alla möjliga språk.
• Omfattning
  Med omfattning menas antal fackområden som ett TP täcker. Omfattningen kan variera från ett fackområde till ett stort antal fackområden.
• Språk
  Språk i TP-sammanhang innebär dels antalet språk som omfattas, dels det som jag kallar "språkriktning". Med språkriktning avses relationen mellan projektgruppens modersmål och terminologisamlingens källspråk, det vill säga uppslagstermernas språk. Båda aspekterna påverkar urvalet av projektsteg som behöver ingå (se nedan).
• Samarbetsformer i projektgruppen
  I dag kan en projektgrupp samarbeta både under vanliga fysiska möten och via elektroniska medier, från e-post till webbkonferenser till wikier.
• Projektsteg
  De tre gemensamma projektfaserna består av olika projektsteg. Flera av dessa är gemensamma för de flesta TP, till exempel insamling av relevant terminologiskt material eller val av termer. Men i flerspråkiga TP ingår också komparativ begreppsanalys³ vilket inte behövs i enspråkiga TP.
• Egenskaper hos en terminologisk resurs som utarbetas
  Här handlar det om vilken typ av terminologisk information som presenteras i resursen, vilken publikationsform man väljer m.m.

Ett förslag till typologi

De många och i flera fall ganska betydande skillnader som kan förekomma mellan TP är ett tydligt tecken på att det finns olika typer av TP. För att indelningen ska fungera behövs i första hand lämpliga indelningskriterier väljas. Valet av indelningskriterier är alltid en svår balansgång. Å ena sidan riskerar man att ha svårt att bedöma varje TP:s typtillhörighet om man väljer för många. Å andra sidan kan för få indelningskriterier resultera i att några väsentliga skillnader kommer i skymundan. Med detta i åtanke har jag valt följande indelningskriterier (som baseras på de skillnader som beskrivits ovan): mål, målgrupp, omfattning, språk och projektsteg. Dessa indelningskriterier har lett mig till en indelning av alla TP in i sex typer. Var och en av dessa typer presenteras nedan med en kortfattad beskrivning utifrån indelningskriterierna.

Typ 1: Utarbetande av en enspråkig terminologisk resurs

Mål
Initiativet till ett nytt typ 1-TP kan komma från ett fackområdes experter eller från deltagare i ett projekt där flera företag eller organisationer är inblandade. Ett typ 1-TP kan också startas för att ensa en organisations interna termförråd. Utgångspunkten kan variera från ett arbete ”från scratch”, det vill säga då en ny terminologisk resurs skapas, till revidering av en redan existerande resurs som till exempel behöver aktualiseras.

Målgrupp
Experter inom ett eller några relaterade fackområden.

Omfattning
Vanligtvis täcker typ 1-TP termer och begrepp i ett eller två närliggande fackområden. Dessa kan vara mycket breda och i sin tur bestå av ett stort antal underområden, till exempel bygg eller ekonomi, eller relativt snäva som osttillverkning eller biodling.

Projektsteg
Den förberande fasen omfattar bland annat följande steg: avgränsning av området och insamling av underlagsmaterial. Huvudfasen omfattar bland annat upprättande av begreppssystem, definitionsskrivning, val av termer och fastställande av termstatus. Presentationsfasen omfattar bland annat strukturering av terminologisk information i termposter.

Språk
Ett språk som är projektgruppens modersmål.

Exempel
Till typ 1 hör traditionella TP som syftar till att beskriva en grundläggande terminologi inom ett eller två fackområden. Resultatet visas i en enspråkig terminologisk ordlista, till exempel TNC 57 Ordlista för arbetslivsinriktad rehabilitering, eller en termbank, till exempel Socialstyrelsens termbank.

Typ 2: Utarbetande av en flerspråkig terminologisk resurs

Mål
Denna typ av TP kommer igång när kommunikationsbehovet omfattar förutom målgruppens modersmål (som i typ 1) också andra språk.

Målgrupp
Samma målgrupp som i typ 1.

Omfattning
Samma omfattning som i typ 1.

Projektsteg
De steg som ingår i i typ 1 kompletteras här med komparativ begreppsanalys och utformning av information om ekvivalensgrad (mellan begreppen bakom termer på olika språk).

Språk
Minst två språk med projektgruppens modersmål som källspråk.

Exempel
Till typ 2 hör traditionella TP (som i typ 1). Exempel på terminologiska resurser utarbetade i typ 2-TP är TNC 86 Geologisk ordlista, TSK 26 Teletjänstordlista och Försäkringskassans begreppskatalog. Också mer "moderna" terminologiska initiativ, till exempel arbetet i olika termgrupper, kan ses som typ-2 TP. Termgrupperna består av nätverk av fackexperter som framför allt arbetar med att föreslå termer på nationella språk inom fackområden med stort inflöde av engelsk terminologi. I Sverige finns flera termgrupper, till exempel Svenska datatermgruppen och Svenska biotermgruppen. Resultat av deras arbete publiceras i form av webbordlistor som ständigt uppdateras.

Typ 3: Komplettering av en existerande terminologisk resurs

Mål
I typ 3-TP görs arbete med en existerande terminologisk resurs som en ordlista. Ordlistan kan kompletteras med ny terminologi inom samma fackområde eller ett närliggande fackområde, med nya typer av terminologisk information, till exempel etymologisk information och klassifikationskoder, eller med termer och begreppsbeskrivningar på nya språk.

Målgrupp
Fackexperter eller översättare.

Omfattning
Omfattningen kan variera från ett fackområde till ett stort antal fackområden.

Projektsteg
I huvudfasen behöver ingen fullständig begreppsanalys göras; den är redan gjord. Om kompletteringen handlar om tillförsel av information på ett nytt språk bör komparativ begreppsanalys och utformning av information om ekvivalensgrad ingå.

Språk
Den ursprungliga existerande resursen och den nya resursen kan vara antingen enspråkig eller flerspråkig. Uppslagstermernas språk är antingen projektgruppens modersmål eller ett annat språk.

Exempel
Som typ 3-TP kan man betrakta komplettering av IATE EU:s flerspråkiga termbank med information på nya språk. Detta sker när en ny medlemsstat träder in i EU. Också TNC:s och TSK:s arbete med att komplettera Eurodicautom (föregångaren till IATE) med svenska respektive finska termer i mitten av 1990-talet passar in här.

Typ 4: Höjning av terminologisk kvalitet hos en existerande terminologisk resurs

Mål
Denna typ av TP kan genomföras när en resurs från början skapats av en projektgrupp som inte hade tillräcklig terminologisk kompetens. För att höja den terminologiska kvaliteten behöver terminologer oftast göra en ordentlig omarbetning och omstrukturering av innehållet. De fackkunniga kan delta i hela denna process eller ta ställning till terminologernas förslag i slutskedet.

Målgrupp
Vanligtvis fackexperter.

Omfattning
Ett till två fackområden.

Projektsteg
Terminologisk granskning följd av omformulering av definitioner, utformning av nya termposter, rensning av onödiga synonymer med mera.

Språk
Ett eller flera språk. Uppslagstermernas språk är antingen projektgruppens modersmål eller ett annat språk.

Exempel
Resurser som omarbetas i denna typ av TP kan vara terminologiska ordlistor, termbanker eller terminologiavsnitt i standarder.

Typ 5: Utarbetande av en omfattande terminologisk resurs

Mål
Här avses TP som syftar till att slå ihop redan existerande terminologiska resurser till en terminologisk resurs som täcker flera områden.

Målgrupp
Alla som behöver terminologisk information.

Omfattning
Praktiskt taget ett obegränsat antal om det handlar om till exempel att skapa en nationell termbank.

Projektsteg
Terminologisk granskning, omarbetning och omstrukturering.

Språk
Ett eller flera språk.

Exempel
Alla regionala, nationella eller internationella termbanker är resultatet av typ 5-TP, till exempel Rikstermbanken i Sverige, FranceTerme i Frankrike, Eurotermbank i EU och Termium i Kanada.

Typ 6: Terminologisk information på beställning
Att erbjuda terminologisk information på beställning anses vanligtvis vara en tjänst men eftersom det har många likheter med andra TP betraktar jag det som en TP-typ⁴. Även den föreslagna definitionen av begreppet terminologiprojekt passar bra här.

Mål
Att leverera terminologisk information som är anpassad till terminologiska behov hos en person som efterfrågar den.

Målgrupp
Alla som behöver en viss typ av terminologisk information.

Omfattning
Ett obegränsat antal fackområden.

Projektsteg
Teminologisk information skapas i samband med att en termfråga ställs. Termfråge­hanteringen omfattar informationssökning, analys och sammanställning av resultat, leverans till beställaren samt bearbetning av den utarbetade informationen för vidare användning.

Språk
Alla möjliga språk.

Exempel
Termtjänst som erbjuds av terminologicentraler som TNC, TSK och Termcat.⁵

Lika eller olika?

Om man jämför dessa korta beskrivningar kan man få en bättre överblick över likheter och skillnader mellan olika typer av TP. Generellt kan man säga att det finns flera skillnader än likheter mellan de sex typerna. Det visar sig att två eller fler TP-typer kan sammanfalla i max två indelningskriterier. Till exempel har typ 1, 2 och 4 samma målgrupp och samma omfattning medan typ 4 och 5 har flera gemensamma projektsteg. Men om man jämför till exempel typ 2 och typ 5 skiljer de sig i stort sett helt åt.

Den föreslagna typologin bör förstås inte ses som något definitivt. Om man minskar eller ökar antalet indelningskriterier eller använder andra kommer detta säkerligen att ha stor påverkan på hur typindelningen ser ut och vilka likheter och skillnader som kan upptäckas mellan de olika typerna av TP.

Och nästa steg …

Denna typologiövning kan ses som ett första steg, den behöver både testas på flera TP och utvecklas vidare. Typologitänkandet kan hjälpa i planeringen och genomförandet av nya TP. Dessutom kan typologin bidra till en bättre förståelse för vad vi terminologer dagligen sysslar med liksom för vad som behövs för att lösa stora och små terminologiska utmaningar och utveckla terminologiarbetets metoder vidare. Med bättre metoder kan vi bidra mer till terminologiarbetets allra viktigaste syfte – en effektivare fackspråklig kommunikation.

¹ Nordterm 13 är en terminologisk ordlista som utarbetades 2005 i ett gemensamt nordiskt projekt.
² Uppföljning och uppdatering anses här inte höra till själva genomförandet av TP.
³ I komparativ begreppsanalys måste man bland annat fastställa ekvivalensgrad mellan begrepp bakom termer på olika språk och välja ekvivalenter.
⁴ Mer om hur man arbetar i denna typ av TP finns i Dobrina 2010.
⁵ Kataloniens terminologicentral (www.termcat.cat)

Referenser