Terminologicentrum TNC – terminologiarbete under 70 år

Anna-Lena Bucher

I början av 1900-talet hade de många tekniska landvinningarna (till exempel inom elektrotekniken, motortekniken, flygtekniken och radiotekniken) en stor inverkan på ordförrådet. De nya teknikerna påverkade den moderna livsföringen och därför kom de flesta termer ut i allmän användning. Det var oftast teknikerna själva som skapade de nya termerna, inte alltid enligt genomtänkta principer. I mitten på 30-talet började Ingenjörsvetenskapsakademien fundera på vad som kunde göras för att få en bättre ordning på den framväxande tekniska terminologin. En av dem som funderade var John Wennerberg vid ASEA i Västerås. Andra som deltog i diskussionerna var uppfinnare, standardiserare och patentingenjörer.

Det som man ville ha var en central instans dit alla kunde vända sig och få samma svar på en viss fråga och efter samma principer. Centralen skulle också se till att det inte ”skar sig” mellan närgränsande områden. Med det syftet bildades 1936 ett så kallat nomenklaturutskott som 1941 fick en fastare form i Tekniska nomenklaturcentralen TNC. John Wennerberg blev dess förste föreståndare, kontoret låg i Västerås, och ASEA tillhandahöll lokalerna. En viktig förutsättning för det praktiska arbetet var att det vilade på en god teoretisk grund. Wennerberg redogjorde tidigt i bland annat Teknisk Tidskrift för de principer för termbildning, begreppsanalys och definitionsskrivning som kom att utgöra grunden för det praktiska arbetet. Wennerberg hade kontakter med österrikaren Eugen Wüster, båda var elektroingenjörer. Wüster hade 1931 presenterat en terminologiteori (i sin avhandling Internationale Sprachnormung in der Technik, besonders in der Elektrotechnik).

Exempel på enstaka termfrågor i början av TNCs verksamhet

På 1940-talet kom ordet plastic till svenskan från amerikansk engelska. Det var ett problematiskt ord, eftersom det bland annat var svårt att böja i plural. En försvenskad form ”plastik” hade dessutom redan sedan tidigare en annan betydelse i svenskan. Det kortare ordet plast föreslogs av bland annat TNC och togs väl emot av språkbrukarna. En annan problematisk term var kraft som förekom i många olika betydelser: om orsak till ändring av en kropps hastighet, om energi, om effekt, om förmåga att uthärda som i motståndskraft. TNCs rekommendation var att begränsa betydelsen till den här först nämnda (orsak till ändring av en kropps hastighet), men uttalade samtidigt att man måste tolerera andra ”egenartade användningar” . På 50-talet fick TNC frågan om vad den som ser på TV skulle kallas. TNC rekommenderade TV-tittare i stället för TV-åskådare som också var uppe till diskussion.

Om ett problem rörde själva termen, alltså det språkliga uttrycket, tog TNC alltid hjälp av Svenska Akademien. När det gällde de bakomliggande begreppen var det fackområdets experter som TNC samarbetade med.

Verksamheten vidgades till nya branscher

Efter några år kom det in uppdrag till TNC som handlade om att reda ut begreppen inom större delar av olika tekniska områden, till exempel inom gjuteriteknik, hållfasthetslära, träteknik, emaljteknik, plastteknik samt massa-, pappers- och fiberskiveindustrins teknik. Även skogsindustrins terminologi reddes ut. I de flesta fall kom initiativet till dessa uppdrag från företrädare för branschen i fråga. I andra fall, när det kommit många enstaka förfrågningar om termer inom ett visst område, kunde TNC ta initiativet. Om det i början av TNCs verksamhet var terminologi inom traditionell teknik som behövde utredas så ägnades begreppsanalysen under 70- och 80-talen åt nyare teknikområden, till exempel kärnenergi, rymd- och avfallsteknik samt arbetsmiljö.

Sedan Sverige blev medlem i EU 1995 har TNC haft flera uppdrag där fokus har varit att tillföra svenska ekvivalenter till termer på engelska, franska eller tyska. Därmed utvecklades en ny kompetens som vi i dag brukar tala om som översättningsorienterat terminologiarbete.

Spridningen av de utarbetade terminologierna har hela tiden varit en central fråga i TNCs verksamhet. Termerna ska komma ut i användning och göra nytta! Redan 1967 började TNC därför att intressera sig för datamaskinella metoder i arbetet, som dels skulle underlätta bearbetningen, dels skapa möjligheter till en effektiv spridning av resultatet. System Termdok utvecklades för detta ändamål. Många turer för att skapa central åtkomst till i princip all svensk terminologi har det varit under de över 40 år som sedan förflutit. Internet gav nya möjligheter till enkel spridning och 2009 kunde idén om ”alla termer på ett ställe” förverkligas på riktigt: TNC lanserade Rikstermbanken.

Slutord

TNCs affärsidé, om jag kan kalla det så, har stått sig i 70 år. Kärnan i verksamheten har hela tiden varit densamma: att fixera begreppen inom ett visst fackområde och att därefter välja ändamålsenliga termer. Kontinuitet och förnyelse har varit viktiga ledord i TNCs och terminologiarbetets utveckling (och myntades av TNCs tredje föreståndare, Einar Selander). Det betyder att arbetet har vilat på en bra grundidé. Samtidigt har TNC och TNC:arna varit öppna för att utnyttja ny teknik när så varit lämpligt, varit flexibla i förhållande till nya omvärldsbehov och hela tiden varit medvetna om vikten av att pröva den teoretiska grunden för det terminologiska arbetet.

Jag tycker att Sverige i dag har en god terminologisk infrastruktur. Här finns

• en terminologicentral med mångårig erfarenhet och gedigen kompetens, och med ett statligt bidrag från Näringsdepartementet
• Rikstermbanken
• en språklag som antogs av riksdagen 2009 och som i en paragraf uttryckligen framhåller att ”myndigheter har ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas” .

Språklagen ökar trycket på myndigheterna att skaffa sig en överblick över den egna terminologin, att samordna och att klargöra begreppen. Givetvis borde också företag i näringslivet avsätta resurser för liknande terminologiarbete, trots att de inte behöver följa språklagen. I dag är det uppenbart att den terminologiska metoden kan användas inte bara för att göra branschspecifika ordlistor utan också för att få ett bättre underlag i arbetet med verksamhetsarkitektur, informationsstrukturer, ontologier, ledningssystem m.m. Terminologiarbete i alla dess former är en långsiktig investering och det finns mycket att vinna på det. 

Några milstolpar i TNCs historia

1943
Det visar sig att regler för hur man ska skriva förkortningar, sifferuttryck, namn etc. är mycket efterfrågade av tekniker redan i början. Publikation nummer 2 i TNCs serie är därför Skrivregler.

1944
Många frågor av mer allmänspråklig natur ställs till TNC de första åren. Behovet av en mer allmänspråklig rådgivning är med andra ord stort. TNC är därför en av tillskyndarna till bildandet av Nämnden för svensk språkvård (senare Svenska språknämnden, från 2007 Språkrådet).

1967
TNC börjar studera möjligheterna att tillämpa datamaskinella metoder för bearbetning, redigering och sättning av ordlistor.

1970
Namnet Termdok myntas för den datatekniska rationalisering av verksamheten, som från 1970 genomsyrar det fortsatta arbetet på TNC och som har som honnörsord insamling, bearbetning, lagring, spridning.

1976
En nordisk sammankomst mellan terminologiintresserade organisationer i Norden hålls på TNC i Stockholm, ett fruktbart möte som var starten på Nordterm-samarbetet.

1987
Termdok på cd-rom kommer ut, den första kommersiella svenska cd-romskivan på marknaden! Den innehåller 27 000 svenska termer med svenska definitioner och med termmotsvarigheter på många språk.

1994
I och med Sveriges stundande EU-inträde finns det behov av att komplettera kommissionens termdatabas Eurodicautom med svenskt material. Företrädare för Europeiska kommissionens översättningsavdelning vill att TNC ska tillföra dessa termer. (Fram till i dag har TNC tillfört sammanlagt ca 140 000 svenska termer till Eurodicautom och senare IATE).

2000
Slutet av 90-talet är turbulent, och det nya millenniet inleds med en konkurs och strax därpå en rekonstruktion: Det nya TNC med namnet Terminologicentrum TNC (med mottot ”Terminologi i centrum!”) ser dagens ljus i oktober 2000. TNC blir ett aktiebolag men med bibehållet statsbidrag från Näringsdepartementet.

2006
TNC får i mars enligt ett regeringsbeslut 1,5 miljoner kronor för att börja uppbyggnaden av en nationell termbank, Rikstermbanken. Målet: att samla all svensk terminologi på ett ställe och göra den fritt tillgänglig för alla.

2009
Den 19 mars 2009 lanseras Rikstermbanken på Internet.

Fler milstolpar ur TNCs historia finns här: www.tnc.se/historia.html