Terminologiarbete vid en svensk myndighet

Anna Flöjte, Karin Ahlzén, Lisa Wolff & Stefano Testi

Socialstyrelsen är en statlig myndighet under Socialdepartementet och har en mycket bred verksamhet som rör socialtjänst, hälso- och sjukvård, hälsoskydd, smittskydd och epidemiologi. Riksdag och regering bestämmer vilken inriktning vårt arbete ska ha. Större delen av vår verksamhet är riktad till personal, ansvariga och beslutsfattare på de ovan nämnda områdena. Vi ger stöd, påverkar och granskar på flera olika sätt: genom statistik och utvärdering, kunskapsstyrning, regler och tillstånd och genom tillsyn.

Regeringsuppdragen kring terminologiarbete – en kort historik

Socialstyrelsen har ett särskilt ansvar för samordning av terminologin inom fackområdet vård och omsorg, som innefattar hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Regeringen konstaterade år 2000 att ”fortfarande föreligger betydande skillnader i språkbruk mellan olika enheter, yrkesgrupper och huvudmän, i synnerhet mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst”. Socialstyrelsen fick då i uppdrag att samordna nationella terminologier.

År 2003 etablerades Terminologirådet. I rådet finns representanter för organisationen Sveriges Kommuner och Landsting, privata vårdgivare och Socialstyrelsen. Samtidigt tillkom Socialstyrelsens publika termbank, http://app.socialstyrelsen.se/termbank som innehåller begrepp och termer som Terminologirådet beslutat att rekommendera för användning inom vård och omsorg.

År 2005 uppmärksammades behovet av terminologiarbete i uppdraget Nationell IT-strategi för vård och omsorg och år 2007 gavs Socialstyrelsen ansvaret att utforma och förvalta ett nationellt fackspråk för vård och omsorg.

Terminologiarbetets betydelse för vården och omsorgen

Socialstyrelsen ska både rekommendera begrepp och termer och öka medvetenheten om dem. Vårt mål är att terminologin ska genomsyra allt arbete: det praktiska vård- och omsorgsarbetet, den officiella statistiken, alla statistiska undersökningar, arbetet med planering och uppföljning av verksamheter samt forskning om och utveckling av vården.

Nationellt överenskomna begrepp och termer för med sig viktiga fördelar:

• Minskar risken för missförstånd.
• Möjliggör jämförelse av olika verksamheters kvalitet, effektivitet och kostnader.
• Bidrar till en säker kommunikation mellan IT-system.

Terminologiarbete, fackspråk och informatik

Sedan årsskiftet 2010 ingår terminologiarbetet i enheten fackspråk och informatik på Socialstyrelsens avdelning för regler och tillstånd. Enheten ger både internt och externt expertstöd när det gäller ett enhetligt fackspråk och informationsstruktur. För närvarande har enheten fyra anställda terminologer. Utöver fortlöpande terminologiarbete tillsammans med sakkunniga håller vi i utbildningar av olika längd, såväl inom Socialstyrelsen som utanför. Vi svarar även på terminologifrågor samt underhåller och förvaltar termbanken.

Nationellt fackspråk för vård och omsorg

Syftet med projektet Nationellt fackspråk för vård och omsorg är att tillhandahålla ett heltäckande svenskt begreppssystem med en logik som tillåter användning i en datoriserad miljö. Projektet startade 2007 och kommer att avrapporteras i mars 2011. Arbetet inriktas på att nå överenskommelser om innebörden i de begrepp och termer som används av flera professioner. Termbanken, klassifikationer och kodverk samt det internationella begreppssystemet SNOMED CT¹ är källor för det nationella fackspråket.

Ett av uppdragen inom projektet har inneburit att översätta SNOMED CT till svenska. Ett fyrtiotal personer med erfarenhet av medicinsk översättning, kliniskt arbete, hälsoinformatik och terminologi har ingått i delprojektet och idag finns en färdig översättning bestående av knappt 280 000 svenska termer.

Ett annat uppdrag innebär mappning och harmonisering mellan befintliga svenska terminologier och klassifikationer och SNOMED CT. Exempel på pågående mappningsarbeten är mappningar från termbanken och Klassifikation av vårdåtgärder² mot SNOMED CT.

Det terminologiska tänkesättet är en förutsättning i båda dessa uppdrag för att få en begreppsmässigt korrekt översättning respektive mappning.

Nationell informationsstruktur

För att garantera hög kvalitet i vård- och omsorgsdokumentationen och därmed också en hög patientsäkerhet krävs att den information som ska hanteras av IT-stöd är relevant, enhetligt beskriven och strukturerad på ett sätt som gör den möjlig att hitta, sammanställa och tolka. Därför fick Socialstyrelsen år 2007 regeringens uppdrag att utveckla en nationell informationsstruktur och ett nationellt fackspråk för att skapa förutsättningar för en individorienterad och ändamålsenlig vård- och omsorgsdokumentation.

Den nationella informationsstrukturen utgörs av ett antal modeller som på ett övergripande plan beskriver vård och omsorgens process, begrepp och informationsbehov. Den beskriver också hur informationen ska struktureras och hanteras för att kunna användas för olika syften som uppföljning, att hålla samman en vård- och/eller omsorgsprocess, beslutsstöd m m.

Metoden kommer att ligga till grund för hur en verksamhetsanalys kan genomföras för att uppfylla satta mål för en god vård och omsorg.

Syftet med en nationell informationsstruktur är att utifrån detta gemensamma synsätt och beskrivningar (modeller) kunna tydliggöra och enhetligt beskriva för olika verksamhetsområdens specifika mål, processer, begrepp och informationsbehov.

Socialstyrelsens process för terminologiarbete

Socialstyrelsen arbetar i enlighet med terminologilärans principer och metoder som finns beskrivna i ISO 704:2009 Terminology work – Principles and methods. Metoden som används stöder hela arbetsprocessen – från avgränsning av terminologiarbetet till kvalitetskontroll och dokumentation. Socialstyrelsens terminologiarbete följer en dokumenterad process, som beskrivs nedan.

Starta ett terminologiarbete

Inför ett terminologiarbete kontaktas Socialstyrelsens terminologer för metodstöd och för att garantera en samordning med annat pågående terminologiarbete. Initiativet till ett terminologiarbete kan tas av t.ex. utredare eller projektledare när ett större arbete eller projekt ska inledas, eller om det finns ett generellt behov av att ett begrepp reds ut.

I förberedelserna inför ett terminologiarbete ingår att noggrant avgränsa ämnesområdet utifrån den identifierade målgruppens behov. Det är viktigt att det finns ett tydligt mandat, en tydlig rollfördelning och tydliga uppgifter för projektdeltagarna inför alla terminologiarbeten. Det är även viktigt att resurser är avsatta redan från början och att en projektplan som innehåller både en aktivitetsplan och en tidsplan tas fram.

Utbildning

En utbildning i terminologilärans metoder och principer för projektdeltagarna planeras tidigt tillsammans med den terminolog som ansvarar för arbetet. Alla sakkunniga genomgår en halvdagsutbildning för att få kunskap om begreppsanalys och terminologiarbetets process.

Arbetsgruppen

I arbetsgruppen ingår en terminolog och sakkunniga från berörda professioner och verksamheter inom fackområdet. De sakkunniga ansvarar för kunskaperna inom fackområdet medan terminologen ansvarar för metoden. Arbetsgruppen tar fram begreppsdefinitioner och termer som ska kvalitetssäkras och harmoniseras mot redan rekommenderade begrepp och termer innan de publiceras i termbanken.

Förankring

De termer och definitioner som arbetsgruppen rekommenderar skickas ut på intern och extern remiss. Mottagare av den externa remissen är kommuner, landsting, myndigheter och professionella organisationer.

Beslut och publicering av nationellt överenskomna begrepp och termer

Beslut om rekommenderad användning av begrepp och termer fattas av Terminologirådet. Beslutade begrepp och termer publiceras i Socialstyrelsens termbank. Idag finns det ca 600 definierade begrepp i termbanken.

Exempel på terminologiarbeten

Just nu pågår bland annat terminologiarbeten kring läkemedelsbegrepp, kunskapsstöd för palliativ vård och olika planer inom vård och omsorg.

Mer information om Socialstyrelsen terminologiarbete

Vill du veta mer om vårt terminologiarbete, besök vår webbplats www.socialstyrelsen.se/terminologi. Där finns en handledning för Socialstyrelsens arbete med begrepp och termer och vår processbeskrivning.

¹Systematized Nomenclature of Medicine, Clinical Terms
²KVÅ, åtgärdsklassifikation gemensam för olika verksamhetsområden och yrkeskategorier inom hälso- och sjukvården.