Att översätta Snomed CT

Åsa Holmér

Översättare, fackspecialister och terminologer i samarbete kräver en gemensam språklig grund och ett begreppsorienterat angreppssätt.

Vad är Snomed CT?

Snomed CT (Systematized Nomenclature of Medicine – Clinical Terms) utvecklades ursprungligen av College of American Pathologists (CAP) på 1960-talet i USA. Det användes först inom patologiområdet men utökades så småningom med begrepp inom medicin och omvårdnad. Från 1999 inkorporerades det brittiska systemet NHS Clinical Terms (NHS, National Health Service) som främst arbetades fram för att kunna användas inom primärvården i Storbritannien.

Snomed CT av i dag är ett mycket komplext system av cirka 315 000 sammanlänkade termer eller fraser, som förvaltas och utvecklas av den internationella föreningen International Health Terminology Standards Development Organisation (IHTSDO). Föreningen, som har runt tio medlemsländer med Sverige som ett, bildades genom flera länders önskan om att enas kring ett internationellt utvecklingsprojekt för en bättre och säkrare informationshantering inom vård och omsorg.

Snomed CT i dess nuvarande form publicerades första gången 2003 och uppdateras med nytt material två gånger per år sedan dess.

Översättningen av Snomed CT till svenska

Att översättningen av en stor mängd facktermer kräver en stor organisation det kan nog många föreställa sig. Och översättningen av omkring 300 000 medicinska termer och fraser från systemet Snomed CT har för Sveriges del inneburit ett jättelikt projekt. Det kan i storlek jämföras med tre andra stora översättningsprojekt som gjordes under slutet av 1900-talet i Sverige: dels nyöversättningen av bibeln som gjordes i tre omgångar under 30 års tid (av Bibelkommissionen) och som blev klar 1999, dels översättningen av EG:s regelverk i samband med EES-avtalet (av Översättningsdelegationen) och dels tillförseln av 140 000 svenska termer in i EU:s stora termbank Eurodicautom (av Terminologicentrum TNC).

Det var i maj 2007 som svenska Socialstyrelsen fick i uppdrag av den svenska regeringen att översätta termer och fraser i Snomed CT.  För att kunna ro det hela i hamn på tre år som var planen måste 10 000 termer översättas varje månad. Nu är målet nått: i svensk översättning finns (den 20 oktober 2010) 277 027 termer och fraser.

Hur har då själva processen för översättningsarbetet sett ut? Målet har ju inte bara varit att få en viss mängd termer och fraser översatta; man ville ju också självklart garantera en viss kvalitet i översättningen. Hur har man kunnat bygga in kvalitetstänkandet i processen? Svaret är att expertis från många olika håll funnits med. Själva översättningen har gjorts av ett tiotal personer som i par om två ansvarar för översättningarna. En har rollen som översättare och gör översättningen, den andra är översättningsgranskare och granskar således det översatta. Dessa översättningar har i sin tur nagelfarits av ett femtontal så kallade kvalitetsgranskare, främst sjuksköterskor, läkarsekreterare, läkare med olika ämnesområden som sina specialiteter. Svårigheter som har uppstått har skickats till redaktionen som bestått av erfarna översättare och av sakkunniga på området men också av terminologer, varav jag som terminolog från Terminologicentrum TNC har haft ansvaret för de språkliga riktlinjerna (se nedan). Redaktionen har också haft möjlighet att skicka frågor till ett 20-tal ämnesexperter.

Att dessa olika aktörer har funnits med i arbetet och samarbetat borgar således för kvaliteten i arbetet. Men än viktigare har varit ett gemensamt förhållningssätt, det vill säga gemensamma språkliga och terminologiska riktlinjer för översättningsarbetet. För alla dessa involverade personer måste behandla de språkliga frågor som uppstår i arbetet på ett utifrån svenskt språkligt perspektiv enhetligt och entydigt sätt.

Därför beslutades det redan inledningsvis i redaktionen att två dokument skulle finnas som språkligt stöd:

• Snomedspråket, ett dokument med allmänna språkliga riktlinjer och principer för översättningen av Snomed CT till svenska. En första version av dokumentet fick de involverade innan själva arbetet började. Allteftersom arbetet har fortskridit har dokumentet modifierats och vidareutvecklats. Det slutliga dokumentet (som blir klart i november 2010) utgörs av version 11.

• Principbeslut, ett dokument med de principbeslut som fattats vid de möten som redaktionen haft en gång i veckan. Principbesluten består av rekommendationer för aktuella översättningsproblem som rör mer än en översättningsfråga. När projektfasen av arbetet var klar hade 1 000 principbeslut fattats.

Hälso- och sjukvårdens fackspråk i svensk version

Målet med att ha språkliga riktlinjer har varit att ge underlag för arbetet med den svenska versionen av Snomed CT så att de svenska rekommenderade termerna ska återge svenskt fackspråk såsom det i nutid används av vård- och omsorgspersonal i den kliniska verksamheten.

De språkliga och terminologiska problemen reds ut med hjälp av ett begreppsorienterat angreppssätt. Det begreppsorienterade angreppssättet måste hela tiden hållas i minnet och tillämpas och behövs av framför allt två olika skäl: för att kunna göra åtskillnad mellan begrepp och termer och för att klargöra vad som är ”Snomed-relaterade” uttryck och vad som är facktermer. Men det har också varit till hjälp när vi ska få klart för oss vad som är allmänord i allmänspråket och vad som är facktermer inom hälso- och sjukvården.

Det begreppsorienterade angreppssättet behövs för att skilja begrepp från termer

För översättarna innebär det begreppsorienterade an­greppssättet kort uttryckt att de ska gå till begreppen bakom den engelska termen eller frasen för att kunna hitta rätt term eller fras på svenska. Här har det varit viktigt att skilja noga på vad som enligt terminologiläran är ett begrepp och vad som är en term: begreppet är den kognitiva föreställ­ningen om sådant som finns i verkligheten, medan termen är det språkliga uttrycket för detta begrepp. I Snomed CT däremot menas med ”begrepp” snarare det som det är knutet ett unikt begrepps-id till. Det är också därför som jag i de språkliga riktlinjerna kallar vissa uttryck för fraser i stället för termer om de inte i terminologisk mening motsvarar ett begrepp.

Steg i översättarens terminologihantering

Det första steget handlar om att identifiera termen och eventuellt det delfackområde som termen ingår i, till exempel läkemedelsfrågor. I Snomed-materialet har det i en del fall varit givet. Men det har också förekommit att en beskrivande benämning av exempelvis en undersökning består av ett frasliknande uttryck uppbyggt både av allmänna ord och av en eller flera termer. Då är det viktigt att urskilja dessa termer.

Steg två är på många sätt ett av de viktigaste i översättningsarbetet och ska inte hoppas över. Då ska man skaffa sig en uppfattning om det begrepp som beskrivs med den engelska termen eller frasen. Det är högst väsentligt för ett begreppsorienterat översättningsarbete att skaffa sig en uppfattning om begreppet bakom termen på källspråket innan man väljer rätt term på målspråket. I bästa fall kan man då undvika en felaktig ord-för-ord-översättning.

Det tredje steget handlar om att ta reda på den etablerade svenska termen för begreppet, det vill säga den term som är etablerad inom det svenska fackområdet.

Exempel på principbeslut om detta:

Det begreppsorienterade angreppssättet behövs för att klargöra vad som är ”Snomed-relaterade” uttryck och vad som är facktermer

Snomed CT är ett mycket komplext system av sammanlänkade termer eller fraser och har kallats för klassifikationssystem, begreppssystem, terminologisystem, ontologi och begreppsmodell. Man ställs därför inför särskilda problemställningar när detta system ska översättas.

Snomed-systemet är hierarkiskt uppbyggt i överordnade och underordnade termer eller fraser. Här är ett exempel på hur en av hierarkierna ser ut i den webblösning som vi i Sverige använt.

Det som i Snomed CT kallas för ett begrepp har ett unikt begrepps-id och är samlat i en unik post (hädanefter kallade ”Snomed-begrepp”). I det föregående exemplet ser vi hur den anatomiska termen öra återfinns i många av Snomed-begreppen. För svenskans del kan ett Snomed-begrepp realiseras som en enordsterm (vagusnerv), en flerordsterm (kluven gom) eller en fras (vitellinblodkärl i placenta, som helhet). Och det är fraserna som emellanåt ställer till problem. En sådan här fras kan nämligen bestå av flera i terminologisk mening ”riktiga” begrepp, uttryckta med regelrätta facktermer, men frasen kan också bestå av en sorts metaord som ska beskriva var i Snomed-strukturen frasen passar in.

Här följer ett exempel: I frasen entire vitelline blood vessel of placenta finns två facktermer: vitelline blood vessel, som motsvaras av vitellinblodkärl på svenska, och placenta. Prepositionen of sammanbinder dessa två facktermer och leder till den svenska frasen vitellinblodkärl i placenta. Metaordet entire, som inleder denna och många termer och fraser i hierarkin ”body structure” i Snomed-strukturen, är av olika skäl behövligt för att Snomed-strukturen ska bli logisk. För att inte någon ska tro att entire ingår i det fackspråkliga uttrycket, står det i de språkliga riktlinjerna att översättaren ska placera översättningen som helhet efter termen, föregånget av ett komma: vitellinblodkärl i placenta, som helhet.

Ett annat exempel är frasen both fallopian tubes and both ovaries (combined site) som på svenska blir båda äggledarna och båda äggstockarna, kombinerad lokalisation. Här är det ganska tydligt att man i det medicinska fackspråket antagligen inte skulle använda sig av en sådan fras, utan denna fras finns med i Snomed CT framför allt för att kunna användas i uppbyggnaden av elektroniska tillämpningar.

Det begreppsorienterade angreppssättet behövs i valet av svensk fackterm

Ofta har översättarna kommit fram till att flera möjliga svenska synonymer motsvarar begreppet i fråga. Det kan för samma begrepp finnas ett uttryck (eller flera) som används inom det vetenskapliga medicinska språket, alltså en regelrätt term, och ett annat som används i samtal med patienter och anhöriga, det vill säga ett slags allmänord i det som skulle kunna kallas det medicinska allmänspråket. Men det kan också finnas ytterligare flera uttryck i det medicinska arbetsspråket, ett slags jargongord som används för att underlätta kommunikationen i kontakten hälso- och sjukvårdspersonalen emellan.

Välj termen, inte allmänorden eller jargongordet

I den svenska översättningen av Snomed har det varit viktigt att välja bort allmänorden och jargongorden, och att välja termen. Därför bör man välja termen fraktur i stället för allmänordet benbrott, eller termen pneumoni i stället för allmänordet lunginflammation.

Observera att det inte kan ställas upp några fasta eller konsekventa regler för om man i den kliniska verksamheten föredrar en term från ett främmande språk (t.ex. en rent latinsk term: graviditas extrauterina), en term med försven"skad stavning (t.ex. en försvenskad latinsk term: extrauterin gravi­ditet) eller en så kallat rent svensk term (t.ex. utomkvedshavandeskap). Här är det alltså upplagt för diskussioner och avvägningar under resans gång.

Men det viktiga att känna till är att vi i de språkliga riktlinjerna helt enkelt likställer lånord från latinet med lånord från andra språk. Framför allt kan man inte förvänta sig att den som arbetar inom hälso- och sjukvården i dag ska kunna veta om exempelvis en latinsk term är böjd och stavad i enlighet med latinets språkliga regler. Om vi tar exemplet höger cornu uteri (som rekommenderas i stället för cornu uteri dextrum) får vi betrakta cornu uteri som det lånade uttrycket som helt utan anpassning lånats in i svenskan. Däremot är dextrum inte inlånat, utan det svenska höger inleder frasen. Sett ur ett modernt svenskt språkvårdsperspektiv är det i sin ordning att en sådan fras kan bestå av ord med olika ursprung.

Välj den mer svenska termen om den står för samma precisa begrepp

Trots att vi är vänligt inställda till lånord finns en regel om att den mer svenska termen ska väljas om det går. Det innebär att man i valet mellan termer på latin och termer på svenska ska välja t.ex. den svenska termen röda hund framför rubella. Det innebär vidare att man ska välja en term som är baserad på försvenskat latin framför en rent latinsk term. Därför ska översättaren välja t.ex. mediaotit framför otitis media (men inte örsprång trots att detta uttryck är mer svenskt eftersom det inte står för samma precisa begrepp, och heller inte mellanöreinflammation eftersom det inte används som fackterm i den kliniska verksamheten).

I vissa fall används olika termer i olika delar av den kliniska verksamheten. Exempelvis kan en läkarspecialist tendera att använda en mer latinsk form, medan övriga inom hälso- och sjukvården ofta använder en mer svensk form. Om termen står för mer allmänna begrepp som många specialiteter kommer i kontakt med, ska den mer svenska termen väljas, t.ex. tandkött i stället för gingiva, och livmoder i stället för uterus. Däremot bör t.ex. irisatrofi, gingivit och uterusprolaps väljas i stället för regnbågs­hinne­atrofi, tandköttsinflammation respektive livmoderframfall. Här rör det ju sig om mer specifika diagnoser och då bör bruket inom den berörda specialiteten främjas.

Samma resonemang rör valet mellan engelska och svenska termer: Översättaren ska välja en svensk term i stället för en engelsk om det redan finns en svensk i bruk, exempelvis följsamhet i stället för compliance (vid läkemedelsbehandling), pisksnärt i stället för whiplash, frigöring av trigeminusnerv i stället för release av trigeminusnerv. Men det finns förstås engelska lånord som är etablerade i svenskan, t.ex. termerna blue baby, pacemaker och shunt.

Avslutning

Det finns mycket att ta hänsyn till när man översätter från ett språk till ett annat. Här har jag nämnt de delarna av de språkliga riktlinjerna som är viktigast för att nå målet: att återge det svenska fackspråket såsom de används av alla de människor som arbetar inom hälso- och sjukvården. Det allra viktigaste är det begreppsorienterade angreppssättet. Utan det hade vi alla gått vilse.