Basord i våra fackspråk (TNC 104) – en ordlista som sätter gränser

Anna-Lena Bucher

Basord i våra fackspråk (TNC 104) som Terminologicentrum TNC publicerade i april 2012 är en i vissa avseenden ovanlig ordlista. Den är inte avgränsad till ett enda fackområde vilket terminologiska ordlistor brukar vara. Många av orden i ordlistan står för begrepp som ligger på en så hög nivå i en tänkt begreppshierarki att de är lika vanliga i allmänspråk som i fackspråk, till exempel objekt och del. Målet med definitionerna i ordlistan är att de ska vara så generella att de kan stå för hur begreppen används inom så många fackområden som möjligt. Preciseringar av dessa överordnade begrepp behövs nämligen för att man ska kunna definiera begrepp entydigt på lägre nivåer.

Varför en basordlista?

Ordlistan är tänkt att vara ett hjälpmedel vid terminologiarbete, särskilt vid definitionsskrivning, genom att precisera och beskriva basordens fackspråkliga betydelser. Men det är inte bara terminologer som behöver ägna sig åt definitionsskrivning. Därför är inte heller enbart terminologer målgrupp för ordlistan. Definitionsavsnitt förekommer i bland annat lagar, föreskrifter, standarder och verksamhets- och informationsmodeller, men även i andra sammanhang; många har webbsidor med definitioner av den egna verksamhetens centrala begrepp. Ordlistan blir därigenom ett viktigt hjälpmedel för många olika yrkeskategorier. Den ger svar på gränsdragningsfrågor som inte ges entydigt i allmänna ordböcker, till exempel på skillnaden mellan vad som är ”samverkan” och vad som är ”samarbete”, eller vad som är skillnaden mellan ”kompetens” och ”kvalifikation”.

Termskapande och termval är vid sidan av definitionsskrivning en väsentlig del i allt terminologiarbete. När man ska skapa nya termer för nya företeelser kan definitionerna i ordlistan vara ett stöd. Nybildade termer är ofta sammansatta. För att kunna välja rätt för- eller efterled behöver man veta ordets betydelse. Ska till exempel en viss datorstyrd anordning kallas robot, automat eller maskin?

Översättare som översätter till svenska kan behöva skapa nya termer när det saknas etablerade svenska motsvarigheter. Om en engelsk term har efterledet equipment tvekar kanske översättaren om rätt svensk motsvarighet. Ska hon eller han som efterled välja utrustning, anordning, tillbehör eller verktyg? Det blir lättare att välja när man vet något om begreppen bakom de här termerna. Genom definitionerna i Basord i våra fackspråk får man vägledning och stöd i termvalet. Dessutom får man en mindre brokig och inkonsekvent termflora om man baserar termvalet på de gränsdragningar som gjorts i ordlistan.

Det började redan 1941 …

Den här ordlistan kan egentligen ses som resultatet av ett arbete som pågått på TNC i omgångar ända sedan TNCs början, det vill säga sedan 1941, och alltså inte enbart under de senaste fem, sex åren. I begynnelsen gjorde TNCs förste föreståndare John Wennerberg de terminologiska utredningarna av det han kallade ”de tekniska grundtermerna”. Resultatet av utredningarna publicerades i form av korta uppsatser i Teknisk Tidskrift. Bland de termer som denne pionjär på området tidigt behandlade fanns gods, ämne, kraft, anordning och vara. Om sitt arbete skrev John Wennerberg så här:

”TNC har emellertid i sitt arbete allt oftare ställts inför nödvändigheten att definiera även termer med mycket allmän innebörd. Det finns diskutabla gränsfall eller specialfall för deras användning, till vilka TNC måste fatta ståndpunkt.

Dessa termer lämpa sig också i regel synnerligen väl för bildande av sammansättningar, och eftersom nya ord ofta äro sammansatta blir det nödvändigt för korrekt nybildning att grundtermerna äro noggrant definierade, och att definitionerna tillämpas så följdriktigt som möjligt.”

Uppsatserna samlades årsvis i häften, och alla årgångar från 1941 till 1956 gavs senare ut i samlingsvolymen Ord och uttryck 1963.

TNCs arbete med tekniska grundtermer, eller basord som TNC senare kom att kalla dem, fortsatte sedan i olika former. Många utredningar gjordes i samband med specifika ordlisteprojekt där det var nödvändigt att ”fatta ståndpunkt” för att komma vidare i terminologiarbetet. De definitioner som utredningarna ledde fram till publicerades sedan i den aktuella ordlistan. I mitten av 90-talet sammanställde TNC alla de definitioner av basord som gjorts genom åren, ytterligare nya begrepp med definitioner tillkom, och allt publicerades 1995 i TNC 98 Tekniska basord.

Men behovet av att klargöra skillnaden mellan olika basord var fortfarande stort. Delvis berodde det på att TNCs uppdrag för olika företag och myndigheter för länge sedan inte rörde enbart tekniska fackområden utan också till exempel samhällsvetenskap, offentlig förvaltning och hälso- och sjukvård. Vi inledde därför 2006 arbetet med det som nu har blivit Basord i våra fackspråk. Vi har här vidgat området till fackspråk i allmänhet, inte bara de tekniska.

Hur har vi gått till väga?

Ordlistan har utarbetats med terminologiska metoder så långt det varit möjligt. I stället för att snäva in ordlistan till ämne och målgrupp har vi behandlat begrepp som förekommer i många fackområden. Målgruppen är därför mycket bred ­– vi vänder oss till alla som verkar inom ett visst ämnesområde och som i det sammanhanget hanterar texter, både så kallad sakprosa och mer specifika facktexter.

Huvuddelen av begreppsanalysen och definitionsskrivningen har gjorts av TNCs terminologer med Gunnel Johansson som huvudansvarig. De terminologer som varit med i arbetet har grundutbildning inom naturvetenskap, matematik, systemvetenskap, maskinteknik och kemi – kunskaper som naturligtvis varit värdefulla. Endast i enstaka fall och för vissa begreppskluster har vi konsulterat externa experter. Det är återigen ovanligt: i ett traditionellt terminologiprojekt är det nödvändigt att fackexperter deltar hela vägen genom projektet.

Vi har utgått från Tekniska basord men mycket underlag till definitioner och kommentarer har hämtats ur TNCs interna termdatabas, ur Rikstermbanken och ur allmänspråkliga ordböcker, encyklopedier, facklitteratur och facktidskrifter. I ett tidigt skede ordnades begreppen i fjorton begreppsgrupper såsom egenskaper, processer, produkter, ämnen, don och storheter, eftersom vi behövde arbeta med mindre, mer hanterliga mängder för att få en bättre överblick.

Begreppen analyserades i små begreppskluster, inom de större begreppsgrupperna. I ett senare skede ritade vi begreppsdiagram för att kontrollera om begreppsrelationerna avspeglas på rätt sätt i de olika definitionerna. Kontrollen visade att vi behövde justera vissa av definitionerna. Dessutom ledde kontrollen till att några nya begrepp lades till.

Hur presenteras begreppen?

När termer har visat sig vara synonyma presenteras den vanligast förekommande först i termposten. Ibland kan det variera från fackområde till fackområde vilken av de synonyma termerna som är den mest etablerade och därför sägs ibland något om detta i kommentaren till termposten. Det kan också anges i kommentaren vilka olika sammanhang uppslagstermen och synonymen används i:

term:                    egg

synonym:              skär

definition:              (hos verktyg:) skärande kant

kommentar:           Termerna egg och skär står i princip för samma begrepp men används i olika
                           sammanhang. Exempelvis säger man att en kniv har egg medan en sax har skär.

I kommentarfältet kan det också finnas en kompletterande upplysning om att det förekommer andra termer för samma begrepp. I termposten för elastisk kan man till exempel läsa att även töjbar och tänjbar används för begreppet i vissa sammanhang, men töjbar och tänjbar har inga egna termposter. Det är ord som snarare används i allmänspråket.

Begreppsanalys och definitionsarbete behövs i ett ständigt föränderligt samhälle. Basord i våra fackspråk erbjuder ett stöd för dem som behöver precisera begreppen – och vara klara och tydliga.

Fakta om Basord i våra fackspråk (TNC 104):
Innehåll: 1 612 svenska uppslagstermer med definitioner och kommentarer.
Pris: 477 kr inkl. moms
Beställning: Via TNCs webbplats (www.tnc.se/Ordlistor.html) eller via e-post (tnc@tnc.se).