Terminologicentrum TNC avvecklat, föreningen Terminologifrämjandet bildad

Anna-Lena Bucher

Inledning

I ett officiellt uttalande från TNCs vd Anneli Alersjö från förra året (2018) heter det:
”Under 2018 har Terminologicentrum (TNC) avvecklats genom frivillig likvidation efter ett gemensamt beslut på bolagsstämman 22 februari. Regeringen har fattat beslut om att från och med 1 januari 2017 ge ansvaret för offentlig terminologi till Språkrådet som är en avdelning inom myndigheten Institutet för Språk och Folkminnen (Isof). På detta sätt vill regeringen koppla offentlig terminologi närmare språkpolitiken och effektivisera det nationella arbetet. TNC har haft ett bra samarbete och dialog med Språkrådet och två av TNCs tidigare medarbetare arbetar numera på Språkrådet med deras nya uppdrag med offentlig terminologi. Bland annat har Rikstermbanken och TNCs gedigna bibliotek övertagits av Isof i och med TNCs nedläggning.
[…]
Riksarkivet bedömer att den verksamhet som TNC har bedrivit har ett beaktansvärt forskningsvärde, både nationellt och internationellt, och att arkivet väl stämmer överens med Riksarkivets förvärvspolicy. TNCs verksamhet har inneburit att ha överblick över vilka terminologiska insatser som utförts i Sverige, samordna terminologiskt arbete, samla in terminologi från olika fackområden. TNC har därför överlämnat, med full ägande- och dispositionsrätt, arkivet till Riksarkivet med syfte att det ska bevaras för framtiden.”

Bakom detta tillkännagivande ligger en rad händelser och beslut som under fem års tid successivt lett fram till avvecklingen av TNC, och som jag här i korthet redovisar.

Början till slutet

Början till slutet inleddes hösten 2014. Då tillträdde en ny regering som i budgetpropositionen föreslog att statsbidraget (drygt 4 miljoner kronor) till TNC skulle slopas. Många kom då till TNCs försvar. En namninsamling samlade 2 500 namnunderskrifter – och statsbidraget behölls oförändrat, tills vidare sades det.

Regeringen tillsatte 2015 en enmansutredning, med uppdrag att se över hur det offentliga terminologiarbetet skulle se ut i framtiden. Syftet med utredningen sades vara att man ville göra terminologisituationen för Sverige ännu bättre. Och man hänvisade till att Sverige fått en språklag 2009 där det står att myndigheterna ”har ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas”.

Ett resultat av utredningen blev att statsbidraget för offentligt terminologiarbete dirigerades om: samma summa som förut, drygt 4 miljoner kronor, har sedan 2017 utbetalats till Institutet för språk och folkminnen (Isof) i stället för som tidigare, direkt till TNC.

Medan turerna om det statliga bidraget pågick blev det oro bland TNCs ägare, särskilt hos den största ägaren Swedish Standards Institute SIS. SIS meddelade att institutet är berett att ta ansvar för det långsiktiga terminologiarbetet för Sverige under förutsättning att SIS fick bli ensam ägare till TNC.

Flera av ägarna beslöt sig då för att sälja sina aktier till SIS och hösten 2016 ägde SIS drygt 70 procent av TNC och TNC blev därmed ett dotterbolag till SIS. Efter det gjordes ett antal uppsägningar av personal och andra i personalen sade själva upp sig utan att ersättas.

I stället för att utveckla verksamheten presenterade TNCs styrelse (som bestod av personer från SIS) förslaget om frivillig likvidation för övriga ägare vid bolagsstämman i början av 2018. Det var oväntat, eftersom TNC hade ganska gott om pengar då och det hade varit fullt möjligt att utveckla verksamheten.

Men TNC lades ner i december 2018, något som inte heller regeringen hade räknat med. Tvärtom, i regeringens förslag utpekades TNC som en naturlig leverantör för Isof att upphandla tjänster från. Språkrådet som hittills bara haft ett övergripande ansvar för det offentliga terminologiarbetet har nu hela ansvaret.

Språkrådet anställer terminologer

Som ett resultat av detta utvidgade ansvar har Språkrådet sedan hösten 2018 anställt två terminologer som tidigare arbetat på TNC: Åsa Holmér och Karin Webjörn. De håller på att bygga upp den terminologiska verksamheten på Språkrådet.

En uppenbar skillnad i verksamhetens inriktning har att göra med att Språkrådet är en myndighet. Det innebär bland annat att man inte kommer att ta större betalda uppdrag, framför allt inte av privata aktörer men heller inte av enskilda myndigheter. Språkrådet kommer vidare inte att hålla terminologiutbildningar i den omfattning som TNC gjorde och inte heller ha termrådgivning i någon större utsträckning.

Språkrådets terminologer kommer alltså inte att leda och medverka i terminologiutredningar hos enskilda myndigheter. Meningen är i stället att myndigheterna på egen hand ska ta ansvar för att reda ut sina egna begrepp såsom det föreskrivs i språklagen. Terminologerna kan dock bidra med stöd i terminologiarbetet på myndigheterna, och har också planer på att få igång myndighetsövergripande terminologiarbete i olika ämnesvisa grupperingar.

Nybildad förening: Terminologifrämjandet

Faktum är: privata aktörer som ägnar sig åt terminologiarbete har i dagsläget inte så lätt att hitta professionella terminologer att vända sig till. Den samlade kompetensen som fanns på TNC har splittrats.

Mot den här bakgrunden kände vi före detta TNC:are att vi ville fortsätta framhålla TNCs grundläggande idé om vad terminologiarbete ska vara och vad det kan bidra till i samhället. Vi har därför bildat föreningen Terminologifrämjandet. Styrelsen består för närvarande av före detta TNC-medarbetare. Enligt stadgarna ska föreningen verka för en effektiv fackspråklig kommunikation i det svenska samhället, främja utvecklingen och samordningen av olika fackspråk och terminologier, uppmuntra till att de uppmärksammas och studeras. Föreningen ska också framhålla terminologyrket. Medlemmar i föreningen kan vara enskilda personer med intresse för terminologifrågor.

Vad stadgarnas formulering i praktiken kommer att innebära får visa sig lite efter hand. Terminologiska frågor diskuteras på många olika plan och i olika sammanhang i samhället fast under andra förtecken än ”terminologi”. Det kan vara viktigt att fånga upp sådana diskussioner och belysa dem också i ett terminologiskt perspektiv. Det kan göras i seminarier med medlemmarna och i texter på föreningens webbplats. Det kan också bli aktuellt att presentera vad terminologiarbete handlar om i seminarier som vänder sig till fler än medlemmarna, ja, till alla som är intresserade av de frågorna. En förhoppning är förstås att Terminologifrämjandet ska komma att vara en viktig inspiratör för terminologifrågor i det svenska samhället och en samlande kraft för de personer som arbetar med terminologi (inte bara för dem som kallar sig ”terminologer”). I bästa fall kommer vi att kunna fortsätta verka för samordning, överblick, kontinuitet och förnyelse av svenskt terminologiarbete, viktiga honnörsord i TNCs allmänna uppdrag.

Besök gärna föreningens webbplats: www.terminologiframjandet.se!